I urminnes tider har Dimskogen och dess gåtfulla inre varit stängt för både människor och alver. Detta på grund av en kombination av de magiska dimmorna som omger området och det förödande krig som en gång rasade mellan de två folken. Skogen sägs dölja mystiska ruiner, heliga mytomspunna platser och gömda skatter. Åtminstone är det vad som viskas om på värdshuset Glada Gripen i byn Gripehus, som sedan länge gränsat till skogen. Efter fredsavtalet förra året, har byn Gripehus börjat dra till sig en helt ny sorts besökare. Ja, hela Gripmark har förändrats. Från en avlägsen utpost för fredlösa, avskum och desertörer till ett område som nu väcker stort intresse. Alvernas gränsjägare, som tidigare försvarade skogen, skjuter nämligen inte längre på varje äventyrare som vågar sig in efter att alverna överlämnade Dimskogen i det senaste fredsavtalet. Att utforska skogen är nu äntligen en möjlighet. En möjlighet som lockar äventyrslystna lycksökare från när och fjärran.
Ett flertal fraktioner har visat stort intresse för de rikedomar som börjar sippra ut ur Dimskogen. Religiösa ordnar letar efter heliga reliker, alviska handelshus försöker övervaka att människorna inte får tag på kritiska artefakter, medan magiker och alkemister försöker lista ut de giftiga dimmornas mysterier. Vetgiriga historiker köper uråldriga skrifter av modiga äventyrare, och trollblodsexpeditioner söker efter nya malmådror. Till och med svartblodsstammar har siktats i skogen, drivna av jakten på nya byten.
Gripehus har blivit en samlingspunkt för politiskt intresserade adelsfamiljer som lockas av rykten om ett nytt fogdeämbete för området. Ett tillfälle för att stärka sin makt bland adelsätterna och en chans till nya intäkter. De tidigare invånarna känner knappt igen sin hemby längre. Att det ska återgå till sin gamla lugna natur verkar dock osannolikt, inte minst med tanke på de nya byggnader som rests under året. För de som bott här länge återstår nu två val: att ge sig av eller anpassa sig. Visst området har blivit rikare med fler dignande börser, så den som vill kanske ska samla på sig ett startkapital innan lag, plikt eller tro driver dem att ge sig av.
Titta gärna på Sökta roller för inspiration
Lajvet Gripmark använder sig av berättelsespår, som utvecklades av Morgondagens Gryning.
Berättelsespåren beskriver lajvets centrala teman tydligt, istället för att gömma dem i stämningstexter. Som deltagare väljer du eller din grupp de berättelsespår som intresserar er mest i samband med anmälan. Vi kommer sedan att anpassa intrigerna utifrån de valda spåren för att göra lajvupplevelsen mer relevant och engagerande.
Notera att vi jobbar med gruppintriger framför personintriger. Om du är gruppledare bör du fråga din grupp vilka berättelsespår som lockar dem mest. Man kan max välja tre stycken.
Fram till för omkring två år sedan var Dimskogen ett förbjudet område. Varken människor eller alver vågade, eller kunde, beträda dess marker, hållna på avstånd av den ogenomträngliga och mystiska dimman. Gripehus invånare känner väl till dimmans pris och de vet hur den kan sluka sina offer. Ibland sinnet, ibland kroppen och ibland båda. Att den lämnar efter sig förändrade personer som inte alltid minns vad de förlorat eller vad de varit med om. Forskning har visat att dimman påverkar medvetandet hos dem som vistas i den, men hur och varför förblir okänt.
Med hjälp av magikernas dimskyddsartefakt blev skogen under en tid möjlig att utforska och dess hemligheter anades för första gången. Men den märkliga grupp som kallar sig Dimväktarna förstörde artefakten och Dimskogen blev åter otillgänglig. Men innan artefakten förstördes hade äventyrare, via mystiska älvringar, funnit de ursprungliga ruinerna av Gripehus och där upptäckt rester efter de första mänskliga bosättningarna. Ändå väcker dessa fynd fler frågor än de besvarar.
Nu ryktas det om att den nyetablerade magikerutposten i byn har fått i uppdrag att skapa en ny artefakt. En som förhoppningsvis fungerar ännu bättre. Genom att trycka undan dimman är hoppet att få klarhet i de många frågor som ännu saknar svar. Finns lösningen på dimmans gåtor i historien? Finns det mer att lära om Gripehus ruiner och de gamla ätterna? Och vilka andra hemligheter, skatter och faror döljer sig där ute, bortom dimmans slöjor?
Sedan dimman öppnade sig för världen och äventyrare kunde ta sig in i Dimskogen, har flera märkliga fynd gjorts. Bland dessa utmärker sig särskilt de stora, sexkantiga, mystiska artefakterna.
Den första som hittades var en gåtfull, grönskimrande artefakt, märkt med Calas träd och stjärna, uppdelad i fem delar. Kort därefter hittades ännu en. Denna gång bestående av sju delar, fyllda av kraftkristaller och märkta med okända symboler.
Magiker och alver har studerat artefakterna i omgångar men svaren undflyr dem ännu. Är de av gudomligt ursprung, frukten av uråldrig magi, verk skapade av älvfolken, eller något helt annat? En ska tycks dock vara säkert. Vissa är beredda att betala ofattbara summor för dem. Delar av artefakterna har redan sålts för över en miljon aster på auktion förra året.
Nu gör rykten gällande att fler sådana artefakter fortfarande vilar gömda i dimman. För den djärve finns där en chans till ofattbar rikedom, eller åtminstone en möjlighet att vinna inflytande i både adelns och magikernas kretsar. Men vem skapade artefakterna, och varför? Hur många finns det? Och är du beredd att riskera allt för att finna en av dimmans skatter?
Det finns få platser i den kända världen där älvor öppet visar sig, men Dimskogen tycks vara en av dem. Kanske var det därför så få av dem som anlände till Gripehus under sommaren fullt ut förstod vilket pris ett avtal med en älva faktiskt medför.
Bland älvfolket i Dimskogen har en gestalt rest sig över de andra: Törnfader. Med snärjande löften och band av törne, knöt denne många till sig och dess inflytande tycks bara växa. Alla blev dock inte fogliga offer. Några har i stället vänt sig mot älvan, sökandes blodig hämnd.
Älvor är vanligtvis flyktiga varelser, ständigt i rörelse och styrda av årstidernas växlingar eller sina egna dolda agendor. De flesta känner dock inte till älvfolkens dunkla politik, deras hov, intriger och urgamla skulder. Sedan Törnfader utropade sitt eget hov i Dimskogen tycks något ha förändrats. Spegelhovet tycks ha slagit rot, bundet till platsen. Samtidigt uppvisar de personer som slutit avtal med hovet märkliga symptom. Som om en del av deras jag slitits ur dem när de lämnar Gripehus. Vad har egentligen hänt dem som bundit sig till Spegelhovet? Kommer Spegelhovet att fortsätta växa och vad innebär det i så fall? Och kanske framför allt, hur dödar man en älva?
Efter långa och stundtals hätska förhandlingar mellan adel och bybor utsågs slutligen två fogdar: riddar Janos Falkenstråle av Sol och Måne samt herse Lars Haftonsson av Hallsviks ätt. Med deras tillsättning inleddes en ny tid, präglad av löften om ordning och återuppbyggnad. Fogdarnas uppdrag är dock inte fritt. De bär med sig tydliga direktiv från Dynastarias högmonark om skatter, lagar och utveckling.
Men frågan om hur den slutliga makten över platsen ska fördelas har förblivit obesvarad. Gripmark behöver mer än bara fogdar. Här finns utrymme för nya adelstitlar och blodsarvingar. Ska den gamla ordningen med historiska ätter återställas eller skall det öppnas för nytt blod?
I skuggan av lagar, vakter och offentlig ordning verkar Samfundet. Dess interna motsättningar har tillfälligt lagts åt sidan under hösten och vintern. Tiden hade istället ägnats åt planering. Samfundet är inte känt för att öppet lägga sig i det feodala styret, men kan de vara på väg att stödja en röst de själva kan forma?
Alvernas närvaro i Gripehus har den senaste tiden varit påtaglig. Deras intresse för en plats under mänskligt styre väcker ytterligare frågor. Är de här som vänner, allierade, observatörer eller för att långsamt återta kontrollen?
Frågorna om byns och regionens framtid är många; Hur ska folket anpassa sig till att leva under fogdar? Har fogdarna ens rätt att styra när det fortfarande finns en blodsarvinge till Gripehus? Och kan anspråk som vilar på flera hundra år gamla släktled verkligen göras gällande? Är blod tjockare än bläck? Och vem kan man lita på? Hur vet man att den som slutligen tar makten inte bara är en marionett för en organisation med djupa rötter på platsen? Vilket Gripmark vill du se?
Det var tre år sedan demonmagiker senast visade sig öppet. Det var vid kidnappningen av prinsessan Genovefa de Sancy av Gyllenmark. Bortrövad av den ondskefulle Ande. Sedan dess har få rapporter om demonmagiker nått offentligheten. Kanske är det inkvisitionens förtjänst eller är det bara lugnet före stormen? För nya spår efter Ande har påträffats i Dimskogen och inkvisitionen har intensifierat sin verksamhet.
Dessutom hade knappt freden mellan människor och alver hunnit befästas förrän den Mörka vågen slog in över Dynastarias och Eldarias stränder. De döda reste sig ur sina gravar och stred mot de levande. En fasansfull upprepning av händelserna år 170 i Runmark.
Rykten gör gällande att flera demonmagiker kämpade för Manius, den nykrönte kejsaren av Caldaria. Men ingen vet säkert. Fienden besegrades, men få tror att hotet är undanröjt helt. Vad är demonmagikernas egentliga mål? Vad söker de i Dimskogen? Och vad är det demonerna erbjuder i utbyte mot sin kraft? Är du en av dem som kommer låta sig förföras av deras kraft eller kommer du strida mot dem?
Mer än ett år har nu passerat sedan alliansen mellan människor och alver slöts. Ett år som prövat en skör fred och tänt hopp hos dem som vågat tro på samförstånd. Kriget mot de anfallande odöda, kallat den Mörka vågen, visade att alliansen inte var ett tomt löfte; människor, högalver och skogsalver kämpade sida vid sida. Men är vi på väg mot en varaktig stabilitet eller börjar sprickorna i fasaden redan synas?
Det dynastariska hovet har genomlevt en stormig höst och vinter. Hovet har slitits av intriger och oro. Runt om i Dynastaria tänds små eldar, sprungna ur missnöje eller ur nya krafter som vill ta makten. Med stöd kan lågorna växa. Frågan är om tron på Dynastaria kommer att vackla och riket försättas i brand, eller kommer folket släcka eldarna och enas?
Men det är inte bara bland människor som kronan omges av viskningar. Inom den alviska Eldariaalliansen har den ljusa drottningen varit påtagligt frånvarande och känslan av att alverna i den sköra unionen börjar välja olika sidor blir allt mer tydligt. I mörka gränder, i hemmets skenbara trygghet eller i sällskap av alltför mycket mänskligt vin ställs frågan: Är du följare av elden eller av ljuset? Vilken sida väljer du?
I skuggan av imperiernas två stora kronor ekar en öronbedövande tystnad. Aldrig i historien har mörkeralverna varit så stilla som nu. Som om de sitter i sina salar och väntande betraktar omvärlden med ett leende. Vad vet de som vi andra inte känner till? Kommer de att förbli den köpbara kraften, till salu för högstbjudande, eller har de redan valt sin väg? Är de på din sida?
Både alvers och människors riken verkar stå på randen till krig på ett eller annat sätt. Är du facklan som tänder bålet eller den som blir ett ljus i mörkret? Vad kommer att finnas kvar när askan lagt sig? Finns det ett sätt att kontrollera elden?
Ur Dimskogens täta dimma trädde ett helgon fram förra sommaren. Det var första gången ett nytt helgon visat sig på tvåhundra år. Lilja Gyllenhöök, högmonark Astaria II:s illegitima dotter, hade återvänt från de dödas rike med hjälp av den Sovande Gudomens välsignelse.
Denna enorma händelse satte Helgasten i rörelse. Den heliga staden kräver nu att ett tempel för Serratura omedelbart ska instiftas i Gripehus. Helgasten har också låtit meddela att Lilja är i tryggt förvar på en hemlig plats, skyddad från den Fallna Gudomens hejdukar. Enligt ärkekardinalen råder ingen tvekan om att hon är ett äkta helgon. Vissa går till och med så långt som att kalla henne Astaria återfödd.
Samtidigt tycks något ha skett med den Sovande Gudomen i samband med återuppväckelsen. De drömmar som nu når dess prästerskap är fulla av motsägelser, mörkare och betydligt mer svårtolkade än tidigare, något som splittrar prästerskapet. Den sista tydliga profetian från Natthimlens tempel var en dröm där en grip stod som ett heligt ljus i en flod av mörka skuggor.
Många letar därför efter fler heliga tecken i Gripmark. Gripägg med droppar av guld på, en uråldrig gripsköld och andra märkliga föremål som tidigare hittats har av Helgasten, utpekats som heliga reliker. Att just skölden för närvarande befinner sig i alviskt förvar har redan lett till en diplomatisk incident. En påminnelse om hur tunn gränsen är mellan tro, makt och krig. Vad är gripens roll i kampen mot den Fallna Gudomen? Vad har hänt med den Sovande gudomen? Finns sanningens ljus att hitta i Dimskogens slöjor?
Gripmmark kan bitvis bli en mörk saga, där grymhet möter orättvisor. Det här spåret är en ljusare och mindre skrämmande väg genom berättelsen.
Det här valet riktar sig främst mot barn och lämpar sig t.ex därför för barnfamiljer. Älvfolk, sagor, äventyr och skattjakter kommer att förekomma.
Mer information kommer i intrigerna. Målgrupp 6-14 år.
Copyright © All Rights Reserved