Namn på högmonarkin: Dynastaria
Aktuellt: Den ett år gamla freden med alverna har gjort att lydrikena börjar ifrågasätta högmonarkins existens vilket börjar leda till oroligheter. Högkonung Gilbert II Gyllenhöök har setts som en svag regent som mest är intresserad av teater och nöjen. Kan han hålla samman detta imperium eller kommer det att implodera nu när det inte längre finns en yttre fiende?
Religion: följare av Serratura
Samhälle: Dynastaria är en högmonarki som består av 11 lydriken. Högkonungens säte är i Spirmark och därifrån styr regentätten via guvernörer och lydregenternas råd. I hundra år har högmonarkin legat i krig mot alverna och det är främst detta som gjorde att högmonarkin kunde bildas för drygt 200 år sedan av Astaria, den första högmonarken.
Styrs av högmonark Gilbert II Gyllenhöök och ett råd som består av samtliga lydkungadömens regenter eller deras representanter.
Högmonarkin Dynastaria är främst lokaliserat kring det stora bräckvattenhavet Spegelhavet och de fyra floder som rinner ut i detta. Rikets tätbefolkade bygder och städer ligger i stort sätt samtliga kring älvarna Spiran, Visan, Silvan och Milan.
Riket är något av en gryta omgärdat på tre sidor av höga bergsmassiv vilket gör att de bergspass vilka löper genom dessa är viktiga försvarspunkter.
Rikets klimat är ganska stabilt då bergen skyddar riket från extremvarma liksom extremkalla vindar. Riket får därmed ett stabilt klimat förutom de Drakvindar som drar in från Drakhavet i öster och kan föra med sig starka, fuktiga, salta vindar.
I rikets norra delar är blandskog vanlig medan ju längre söderut desto mer övergår träden i ren lövskog. Längs med norra kusten av Speglhavet täcks kusterna av enrisbuskar medan längs södra kusten växer cypress. Överlag ju längre söderut man färdas desto mer mer sällsynt blir barrträd med undantaget längs bergskedjorna där på hög höjd du kan finna täta granskogar trots du nedanför bergen inte finner dessa.
(Blomsterfloran i norra riket är lik den i mellansverige/sydsverige medan i rikets södra delar mer lik nordfrankrike och centraltyskland. Bergsområderna är alpina områden såsom )
Innan Spirmarks makt sträckte sig ut över hela världsdelen var detta ett mindre rike vilket styrde den bördiga marken och höll sig på sin kant. De var varken överdrivet märkvärdiga stora och militärt starka ellerr små eller obetydliga. De bara var.
Spirmarks regerande familj hade varit Gyllenhöök i generationer och det sägs att när Drottning Aldreda och Kung Ilbert fick sitt första och enda barn landade en gyllene hök på parets balkong. Flickan fick namnet Astaria för att hedra och påminna om hökens stora betydelse för familjen.
Astaria hade en lugn och charmerade uppväxt men redan tidigt visade barnet på stora bedrifter, hon var lättlärd och taktisk, stark retoriker och för varje år som gick blev hon en fronfigur för Gyllenhöök och Spirmark.
Krig hade alltid funnits, dispyter mellan mänskliga riken och stora slag mot Mörkeralver, Högalver och andra alvfolkslag.
När Astarias Far Ilbert lämnade jordelivet efter ett långt liv klev Astaria upp på tronen när Krona och mantel föll på henne för 236år sedan skiftade världen. Många pratar om att hökar skickades till alla ledare i människornas värld med ett brev som talade om ett enat rike. Många menade att Astaria välsignats av Den Sovande Gudomen och att hon kunde se in i framtiden, att hon visste redan mer än 100 år innan kriget startade fullt ut att alverna skulle enas och starta ett flerfrontskrig.
Astarias tid på tronen blev långvarig och framgångsrik. I Spirmark fick hon namnet Astaria den Heliga och rike efter rike tvingades på knä under hennes styre.
Först att falla var det som idag kallas Gyllenmark, ett strategiskt beslut där Astaria tog kontrollen över guldet och många lyxvaror för att göra hennes adel nöjda.
Hon blidkade Helgastens många tempel och ryktet om att hon blivit vald av Den Sovande Gudomen gjorde ledde fram till att Helgasten utropade Astarias frammarsch till ett heligt krig (en templamarch).
Efter Helgastens utrop tog Spirmarks flotta kontroll över tempelriket. Med tempelön som brohuvud i norra havet kunde Astaria landsätta sina armeer med enkelhet på SPegelhavets norra strand varifrån hon med snabb slagkraft erövrade det som idag är Rotmark och Triftmark. Trupperna i Triftmark inväntade förgäves förstärkning från Rotmark till ingen nytta då Astarias trupper skurit av rikerna från varandra. Medan detta sker skickade riket Röjord bud till Astaria. Mellan Röjord och Spirmark slöts ett avtal och Röjord ingick därefter i riket, men på sina egna premisser och utan blodspill.
Med Triftmark och Rotmark kuvade vände nu Astaria sina krigsvagnar och arméer mot Vagnsmark. Att få fram krigsmaskinerna till Korngårdas murar var en kamp pågrund av Vagnsmarks skickliga vagnsförda krigare. Men innan den första snön föll Korngårda och därmed underkastade sig Vagnsmark. Detta då pågrund av att Runmark, ( som då kallades Rungård) inte var vänligt inställda till Vagnsmark och istället för hjälp försvagade de Vagnsmark ytterligare via räder under rådande krig.
Astaria vände nu sin uppmärksamhet mot Hornmark och marscherade sin Arme mot dess gräns. De möttes av ett följe lett av Hornmarks regent och efter några förvånansvärt korta förhandlingar vilka sägs ha innehållit ord som “Ni kan gå med oss eller bli nedkörda av våra krigsvagnar, så tar vi sedan över ert krig med alverna” och ett “Ni vinner inte två krig” resulterade i att Hornmark kapitulerade innan kriget ens började.
Astaria var dock sanningsenlig och lämnade kvar trupper för att hjälpa Hornmark stå fast mot Högalverna vilka sett sin chans när det var orolig i männskorikerna och försökte ge sig in i Hornmark.
Nu hade dock Dalarike vaknat till liv och Medans Astaria försökte ta sig an Rungård började Dalarikes trupper synas på gränsen mot Spirmark. Astaria sägs yppat onda eder över dalamarkingarna (som än idag försvårar deras liv, då Astaria ska haft gudarnas öra). Men gudarna sände henne en ynnest till hjälp. Hertig Arild Rosenspira och hans Hertigdöme försvarade hela Spirmarks kärnländer mot de annalkande trupperna från Dalarikes. Hertig Rosenspira lyckades fördröja fiendens framfart så förstärkningar från Gyllenmark och Röjord nådde fram och snart vände vinden. Dalarike besegrades, deras regenter böjde knä till Astarias överhöghet. Hertig Arild Rosenspira drog sig tillbaka och Dalmark blev det sjunde riket att ena sig under Astarias fana. Nu hade ett namn myntats, Dynastaria och utropades som en Högmonarki.
Medans hennes vasaller stred i söder tog sig Astaria an Rungårda, väl medveten om att detta skulle bli en kamp. Det envisa folkets krigare var kända för sin envetenhet och stolthet. Hon tänkte att med hjälp av vagnsmarks krigsvagnar kunna få överhanden på slätterna, men för många av dessa hade gått åt i erövringen. Astarias flotta tog Rungårdas enda hamn med enkelhet men Blotstena rörde sig inte en tum, Astaria fann med gudarnas vägledning inspiration för en lösning att kuva Rungårdingarna. Hon skickade bud till sin Hertiginnan Claudia Liljensparv att öppna en ny front via Vismark.
Hertiginnan Claudia Liljensparv svarade på kallelsen och samlade styrkor från de olika lydrikena i söder,( även Röjord skickade trupp) och anfallet mot Vismarks hedar gick förvånansvärt fort. Inga större sammandrabbningar skedde innan Vismark böjde sig och med en gemensam styrka anslöt de sig till Astaria. Detta som ett resultat av religiös iver över att Astarias helighet deklarerats av Helgasten.
Två härar rullade nu in över Rungårdas inland. Och målningar där den väldiga hären med Astaria i fronten, som i månader förde krig mot Rungårda, kan änidag ses i salarna på Hökehus.
Rungårda trycktes hela vägen upp till gränsen av Blotlunden. Rungårdas krigare stred för varje meter av riket med tänder, klor och vagnar. Men trots segrar i slag förlorade de kriget. Dynastarierna var helt enkelt för många. I skuggan av Blotlunden kapitulerade Rungårda och bytte namn till Runmark. Det sista riket i dagens Dynastaria att böja sig under Astaria och Dynastarias Högmonark.
För Astaria tog det 11 år att erövra världsdelen under en enad fana och tiden efter blev fylld av en rad olika reformer, regler och nya allianser. På gott och ont.
Men fienden såg också en ökad hotbild och stridigheterna runt gränsen ökade, men nu hade Lydrikerna större kraft att stå emot.
Gyllenhöök gick vidare genom historien med regenter efter regenter och många familjer blev sammankopplade genom giftemål. Idag menar man att den äldsta stående släktet är just Gyllenhöök även om särskilt Runmark inte alltid håller med.
Copyright © All Rights Reserved