Serratura

Serratura

Trosuppfattning

Serratura är nyckeln till all visdom och innehåller regler för hur du lever ett rättrådigt liv och blidkar Gudomarna. Serratura öppnar låset till den eviga tillvaron och ger ett liv i ymnighet. Genom att följa Gudomarna och deras aspekter når du evig välsignelse i detta liv och i nästa.  

Det finns sex Gudomar inom Serratura och dessa vägleder och hjälper dem som tror på dem genom livet. Gudomarna är närvarande varje dag i tillvaron och offer och böner är mycket vanligt förekommande. Det finns flera tempel, ibland tillägnade enstaka Gudomar, ibland till alla sex. Det finns myter och historier om Gudomarna och hur de verkat. En gång i tiden vandrade Gudomarna sida vid sida med de dödliga, men ett stort krig skedde och de kan inte längre vistas i detta plan. De kan däremot fortfarande påverka våra liv genom hörsammandet av böner och prästernas mirakel. 

Förutom de sex Gudomarna finns även Den Fallna, alla monsters förälder. Den fallna fruktas och tillbes inte utan ses som nära besläktad med ondska och förstörelse och den demoniska kraft som kallas Putro. Bland monstren finns drakar, demoner och andra vidunder. Den Fallna var den som låg bakom kriget som slog världen i spillror. Kriget kallas Belum Sanctum och är det som format den värld vi lever i idag. Gudomarna vann men tvingades lämna detta plan, så även den Fallna men prästerskapet tror att Den Fallna en gång kommer att stiga på  nytt och att världen åter kommer behöva kämpa mot denna. . 

Det finns även varelser som sägs ha varit på Gudomarnas sida, såsom gripar och eldfåglar. Men om dessa någonsin existerat eller i själva verket är metaforer för olika delar av Gudomarnas krafter är fortfarande en debatt inom kyrkan. Dessa varelser är heliga. 

Vad är synd?

Synd är att agera mot gudomarnas vilja. Följande åtta handlingar ser, enligt Helgasten, Gudomarna som speciellt avskyvärda:

• Att göra mark obrukbar
• Att bryta löften och avtal
• Att förslava andra tänkande varelser 
• Att förstöra det skrivna ordet
• Att stjäla från andra genom inbrott eller en äventyrares rättmätiga "byte"
• Att förstöra eller vanhelga tempel eller dess tjänare
• Att följa den Fallna Gudomen eller dennes kreatur
• Att störa själarnas vandring till återfödelse

Vad händer efter döden

När en person dör färdas dess själ med hjälp av de olika Gudomarna genom en väg av prövningar för att slutligen nå dödens portar till dödsriket, den Sovande Gudomens domäner. De själar som ännu ej nått sin fulla potential kommer att återfödas i nya kroppar för att göra om resan medan de som nått fulländning kommer stiga till det gudomliga planet.

Det finns magiker som kan under en stund återkalla själar från Dödsriket, när detta sker utan att en präst för den Sovande Gudomen, så är det en synd och det är extremt farligt då de flesta själva dör på kuppen. Men med den Sovande Gudomens prästerskap är det möjligt att göra, men mycket goda skäl måste då anges. (Jämför att få tillstånd att gräva upp en grav på en kyrkogård)

Gudomarna

Varje Gudom har ett antal områden som den anses råda över och så fort en person ska göra något som faller inom denne Gudoms domän utför de ett offer till denne, antingen vid husaltaret eller i ett tempel. Viktiga offer företas alltid tillsammans med en präst. Varje Gudom har också ett antal aspekter som de ofta manifesterar sig som.

• Den brände gudomen - Ambusti
  Disciplinens gudom, fruktbarhet, hem, försvar, skörd, läkekonst, Barnafödande, hantverk
  • Vanliga aspekter: Helaren, Försvararen, Oxen (skörd, sådd), smeden
  • Vanligaste symboler: Äpple och hammare
  • Kraft som ges vissa präster: Helande
• Den lytte gudomen - Claudigo
  Balans, pengar, handel och rättvisa, kontrakt, renhet, resor till havs, tid
  • Sjöfararen/handelsmannen, Domaren, Myntslagaren/bankiren
  • Symbol: Våg och mynt
  • Kraft som ges vissa präster: Att knyta obrytbara avtal
• Den Skrattande gudomen -Ridens
   Strid, passion, poesi, energi, kraft, skapande. Hämnd, bränner bort onda andar, själavård, inkvisitorer, sol, våld, provokation ‘taunting’
  • Vanliga aspekter: Krigaren, konstnären, den heliga lågan
  • Vanligaste symboler: Sol och svärd
  • Kraft som ges vissa präster: Välsigna en person med kraft i strid
• Den Huvudlöse gudomen - Acephalum
  Ungdomens gudom, impulsivitetens gudom, kommunikation, fest, resor (till land), äventyraren, meddelanden, fruktbarhet, väder
  • Vanliga aspekter: Budbäraren, barnet, barden, hästen
  • Vanligaste symboler: duva och hjul
  • Kraft som ges vissa präster: Att välsigna en person med tur -Präst för Acephalum kan enbart spelas av arrangör
• Den sovande gudomen - Dormiens
  Drömmar, siande, sömn, natt, stjärnor, dödsriket, Månen
  • Vanliga aspekter: Drömvävaren, Portvakten (mellan dödsriket och vår värld), Fjärrskådaren
  • Vanligaste symboler: Månen och dödskalle
  • Kraft som ges vissa präster: Siande
• Den hjärtlösa gudomen - Excordis
  Kunskap, hjärtskador, räkenskap, logik, byråkrati, stagnation, ledarskap, lönnmord, jakt,
  • Vanliga aspekter: Lagmästaren, Regenten, Jägaren, Den lärde
  • Vanligaste symboler: bok och en pilbåge
    
  • Kraft som ges vissa präster: Att tvinga fram sanning
• Den fallna - Den som födde alla monster och odjur. Ondskan personifierad.

Prästerskap

Det finns flera tempel och ordnar utspridda över Dynastaria och till och med andra länder. Centrum för Serratura är arkipelagen Helgasten. En präst verkar i regel för en Gudom, men undantag finns. Men en präst får aldrig mirakelkraft från mer än en Gudom. 

Helgasten och hela Serraturas styre är uppbyggt med följande struktur

Ärkeprelat (Sanctus Parente) = Högsta ämbetet inom Serratura, 

Ärkekardinal = Ledare för ett gudomstempel i Helgasten

Kardinal = Ledare för ett gudomstempel (på annan plats)

Överstepräst/Prästinna = Märkta med Gudakraft, bär en symbol från sin gudom på sin kropp. 

Präst/Prästinna = Vigda men ej märkta och utan kraft. 

Abbot/Abbedissa = Ledare bland kloster
Akolyter = tjänare i kloster och tempel under utbildning. 

Tempel-/klostertjänare = vigt sitt liv åt tempel/kloster, alternativt har en synd att bota och tjänar en tidsbestämd period. 

Man blir ärkeprelat genom en religiös prövning som avslutas med att ärkekardinalerna röstar på de som finns att välja. För att bli ärkeprelat måste samtliga 6 ärkekardinaler röstat ja. 

Tilltal 

Om man inte är en del av templets struktur eller tempel-/klostertjänare tilltalar man dessa så här: 

Ärke Prelat (Sanctus Parente) = Ers helighet, eller ers helighet Ärke Prelat och sedan namnet

ärkekardinal = ärkekardinal och sedan namnet.

Kardinal = Kardinal och sedan namnet. 

Överstepräst/Prästinna =  Ers eminens, Moder/fader/förälder och sedan namnet. 

Präst/Prästinna = Moder/Fader/förälder och sedan namnet

Abbot/Abbedissa = Abbot/Abbedissa och sedan namnet.
Akolyter = Bara med namnet. ingen titel. 

Om man är medlem i templets struktur tilltalar man dem av samma rang som syster/broder/syskon +namn. Om det är en person med rang över en själv tilltalar man dem på samma sätt som som andra enligt ovan.

Läs mer under Helgasten.

Att spela präst

Om du vill spela en präst anger du det i din rollanmälan, precis som om du vill ha mirakelkraft från din gudom. Du kan bara ha kraft från en gudom, men du kan ändå ta emot böner och utföra ritualer för flera. En präst som fått kraft kallas alltid överstepräst.

Som präst kan du ha tillbringat ditt liv i ett stort tempel, rest runt mellan småbyar eller varit en enkel bypräst. Alla präster predikar inte inför stora samlingar – vissa tar emot enskilda offer. Offer kan vara både materiella och immateriella, till exempel en dikt eller en berättad rädsla. Materiella offer kan brännas, skickas till havs eller placeras på ett altare. När prästerna anser att gudomen tagit del av gåvan kan den bli en del av templets egendom.

Ritualer och böner

Som präst ansvarar du själv för att utforma dina ritualer. De varierar beroende på gudomen och prästens egna preferenser. Varje bön innehåller oftast ett offer där deltagarna lämnar något, och vid tempel är det vanligt med donationer.

Serraturas präster har även ansvar för vigslar och begravningar. Vigslar utförs oftast av präster till den Lytte Gudomen, då det sägs öka chansen för ett lyckligt äktenskap och att löftena blir obrytbara. Begravningar leds främst av den Sovande Gudomens präster, som sägs vägleda den dödes själ till Dödsriket. Andra ritualer beror på gudomens område – skörden tillhör den Brände Gudomen, resor den Huvudlöse Gudomen och så vidare.

Tempel

Ett tempel behöver inte vara ett stort palats – det kan vara så enkelt som en hydda i skogen. Det viktiga är att det är en etablerad samlingsplats för Serratura, godkänd av Helgasten och ledd av en kardinal, en präst som förblir på platsen. Prästen behöver inte vara överstepräst eller ha krafter, men måste vara prästvigd.

För att skapa ett tempel skickas en ansökan till Helgasten, som bedömer behovet och giltigheten. Om regenten stöder ansökan blir godkännandet lättare, eftersom denne delvis ansvarar för att rusta upp templet. Templet betalar skatt till Helgasten, som i gengäld ser till att regenten underhåller byggnaden.

I större städer finns ofta minst ett tempel per gudom, medan mindre byar kan ha ett gemensamt tempel.

Skapelsen

In principio, de första orden som hittats och de ord som idag pryder ingången till Helgasten, översatt betyder det I begynnelsen och är första pusselbiten till vad prästerskap och forskare anser vara berättelsen om hur världen vi nu känner skapades, men det är inte så mycket en skapelseberättelse utan en berättelse om den katastrof som formade världen. 

Den gudomliga ordningen, den som härskar över oss från ett annat plan har någon gång blivit till, men ingen vet idag hur. Det man vet är att Gudomarna en gång i tiden vandrade med oss och vi vandrade med Gudomarna. Det finns det bevis på bland alla religiösa artefakter som hittats runt om i världen. 

“I begynnelsen fanns vi, vi är allt det som de levande behöver; gnistan att leva, syret att andas, viljan att sträva framåt och det moderliga, det som ger viljan att vara kvar. 

Ett liv tillsammans formades, i balans, en framtid med syfte. 

Vi levde, vi skapade och vi var starka. 

I överflöd och balans verkade vi. 

Men även i balans finns det de som inte frodas. Som ser härskarordningen som ett förtryck och krigets första gnista tändes. Perditus, ordningen var förlorad”

Den här texten har hittats på uråldriga lertavlor. Den har översatts i många omgångar och om det här exakta innehållet stämmer är oklart, men den heliga kyrkan har stämplat den som ord från Gudomarna. Dessa ord talar om vår skapelse. Livet innan Kriget. 

Bellum Sacrum - Kriget

Bellum Sacrum, ytterligare ett ord som hittats bland de heliga reliker som idag pryder flera tempel. Helgasten har fastslagit att Bellum Sacrum är namnet på det förödande krig som drabbade Gudomarna, oss och världen. 

Det finns ännu idag många heliga debatter inom Serratura om vad som verkligen hände. Men vissa saker står klart.  Krig har format den värld vi idag lever i, krig är starten, början och slutet på många civilisationer, till och med Gudomarnas. Kriget är vår skapelse. 

Men vad slogs Gudomarna emot? Hur var livet innan? Var kommer vi ifrån? 

Den heliga teorin är att i tiden innan Perditus fanns många varelser som tjänade Gudomarna, bland dessa var draken. Drakarna var riddjur och mäktiga bundsförvanter till Gudomarna, om dock inte gudar själva. Men något eller snarare någon, tände en gnista av svartsjuka i deras hjärtan och kriget startade. Bland Gudomarna fanns då fortfarande Proditum, föräldern till all världens monster och ondska, Den Fallna och denna Gudom sägs ha drivit drakarna i krig. I och med Bellum Sacrum, Kriget, slocknade den värld som Gudormarna skapat för oss, de skadades och deras heliga namn dog. De offrade sig för oss, sina barn och de skador de ådrog sig hedras som deras stora uppoffringar och tecken på den strid de utkämpade för vår skull. 

Ambusti blev så bränd av drakarnas eld att den fick lämna vårat plan och minns idag som den Brända Gudomen. Claudigo sårades i striden när dens egen drake slet av dess ben och dess blod och kraft forsade ut i världen. Den lämnade vårt plan och minns idag som den Lytte Gudomen. 

Ridens sinne vreds av det fruktansvärda som hänt i vår värld och tllslut var skrattet det enda som kunde lämna lungorna, Ridens lämnade vårt plan för att återhämta sig på ett annat och idag minns den vi den som den Skrattande Gudomen.
Acephalum stred tappert och försökte skydda oss men i slutet slets huvudet från dess kropp och den lämnade vårt plan för att minnas som den Huvudlösa Gudomen. Dormiens mötte Proditum öga mot öga och försökte med all sin makt att lugna denna fiende, men en ohygglig förhäxning kastades på Dormiens och de andra Gudomarna fick snabbt hjälpa den nu för evigt Sovande till gudomarnas plan. vi minns idag Dormiens som den Sovande Gudomen. 

Den sista att tvingas till att lämna oss men också den som kom segrande ut var Exocrdis, med sitt ledarskap lyckades den leda Gudomarna till seger men segern kostade, inte bara för de dödliga utan ännu mer för Gudomarna och efter att ha kastat den sista draken över himmelen fick även denna lämna vårat plan. I ett sista försök att ta tillbaka kontrollen kastade Proditum ut sin ondska och sina monster ut i världen och försvann sedan. Prästerskapet tror inte att denna har försvunnit för evigt utan tror att någon gång kommer dess kraft åter stiga och då behöver vi återta Gudomarna till vårt plan och i den sista striden kommer vi segrande återvända till början.  Bortom solnedgången finns en ny gryning och i begynnelsen kommer vi födas på nytt.  

Gudomarna idag

Att Gudomarna fortfarande finns, att de har kraft att höra oss är det ingen som tvekar på, bevisen syns i Prästerskapets mirakel, i de böner som hörs.
När Gudomarna har fått tillräckligt med kraft kommer de återvända till det mänskliga planet och återinföra den värld som var innan kriget, en värld i fred.
Det som oroar prästerskapet är om Gudomarna kommer hinna återhämta sig innan den fallna återvänder och kastar evig ondska över världen med hjälp av sina fasansfulla monster.