Helgon inom Serratura

Helgon finns inom Serratura. De är människor eller trollblod som anses vara speciellt berörda av Gudomarna. De är välsignade med att höra sin Gudoms röst och att kunna kanalisera mer av deras kraft än prästerskapet kan. De är speciellt utvalda av Gudomen. En speciell prövning sker av de högsta religiösa ledarna, i dagsläget ärkekardinalerna och ärkeprelaten i Helgasten, för att fastställa ett helgons status. En ny debatt utbröt nyligen, om Astaria I som enligt den generella befolkningen i Spirmark var ett helgon, när sankta Lilja blev helgonförklarad. Men då ärkekardinalerna och ärkeprelaten inte kunnat fastställa Astaria I:as kraft eller huruvida hon faktiskt var berörd av den Sovande Gudomen, så är deras officiella ställning att hon inte var ett helgon. Även om hon säkerligen gick Gudomarnas vägar för att ena de mänskliga rikena. Detta har lett till visst missnöje bland Spirmarks befolkning. 

Bland historiska helgon finns Sankt Aurelius som enligt Serraturas läror med den Brände Gudomens hjälp byggde den första försvarsmuren i nuvarande Hornmark mot alverna. Det sägs också vara Sankt Aurelius som lade de första byggstenarna i Cervus fästning. Sankt Aurelius är Stenhuggarordens mest vördade helgon. 

Ett annat av den Brände Gudomens helgon är sankta Cutania som sägs ha fått en sköld med en bit av den Brände Gudomens egen hud på sig för att skydda henne när hon orädd gav sig ut för att vårda soldater på slagfältet. Inga vapen kunde nå henne och där hon gick slöts sår och feber sjönk. Vördas av helare, läkare, sjukvårdare och fältskärer. Även soldater ber till Sankta Cutania för att påskynda läkning och att de skall komma levande tillbaka från strid.   

Sankt Seren är helgon för den Hjärtlösa Gudomen och anses vara den som nedtecknade de första skrifterna inom Serratura. Hen hyllas också för att ha skapat den första katalogiseringsystemet för arkiven i Helgasten. Hen dog martyrdöden då det första templet i Helgasten raserades av den Fallnes följare för drygt 800 år sedan. 

Sankta Lucerna Ferrum dog i ett av de uråldriga krigen mot alverna. Hon skrattade likt den Skrattande Gudomen själv och väckte mod i soldaternas hjärtan när de mötte sina fiender. “Järn är starkast först efter att det brutits av eld.” är ord som hon sägs ha sagt. Lucerna dog martyrdöden, avrättad av dåvarande högalvskungen. Vid hennes död tände Ridens en blodröd sol och lyfte hennes döda kropp från borgmuren där den hängde. Soldater bär ofta små järnringar för tur och för att vörda Lucerna.

Det nyaste helgonet inom Serratura är sankt Clement d’Auriverie, en skrivare som genom hårt arbete såg till att Helgastens mynt blev universell valuta i de mänskliga rikena. “Ett mynt är inte metall. Det är förtroende slaget i guld.” var hans motto. Han motarbetade korruption, orättvisor och falskmynteri. När han hotade att dömas för bland annat uppvigling ingrep den Lytte Gudomen själv och Clement frigavs och blev, efter helgonprövning, myntmästare i Helgastens Gyllene tempel.