Namn på riket: Vagnsmark
Inspiration: Lübeck och Hansan under 1300-1400 tal, rik bondekultur
Namnkultur: Ursprungligen äldre tyska namn såsom Albrecht, Hans, Gerdrudt och Ilse men efter Astaria tog många som kom ifrån eller ville visa lojalitet med högmonarkin Spirmarks namnkultur, äldre Engelska namn så som Richard, Elisabeth, Alfred, Margaret vissa gick så långt att de bytte namn på sina ätter.
Mode: Europeiskt 1400-1500 tal. Material som ylle, linne, läder och silke är särskilt vanliga.
Aktuellt: Läget i riket är till ytan stabilt, men det ligger en viss spänning i luften. Särskilt mellan de två hertigdömen som motsätter sig varandras åsikter om högmonarkin och borgarnas och handelshusens inflytande.
Beskrivning:
Vagnsmark styrs av kung Reginald III Orre i samråd med ett regalt råd där adelsätter och handelshus är representerade. Vagnsmark är uppdelat i högadel, lågadel och handelshus, där handelshusen har fått större inflytande på bekostnad av den gamla adeln.
Militärt är Vagnsmark starkt på eget territorium med sina krigsvagnar, men Runmark utgör ett hot med sina bättre häststyrkor. Vagnsmark kapitulerade för Astaria efter att ha kämpat hårt mot hennes trupper. Dåvarande kung och hela hans familj avrättades efter motståndet och Astarias general Katarina Orre kröntes till drottning som belöning för sina insatser i Vagnsmark. Kronan är fortfarande i ätten Orres händer med nuvarande kung Reginald III.
Vagnsmark styrs av kung Reginald III Orre i samråd med det Regala rådet, där adelsätter och handelshus är representerade. Under Kung Reginald finns två hertigdömen, Dörjaslätten och Kornskogen. Kung Reginald är mycket lojal mot högmonarken, liksom hertiginna Beatrice Fowl av Dörjaslätten. Hertig Albrecht Koerner av Kornskogen däremot förespråkar, trots de 200 år som gått, den gamla ordningen. Handelshusen och köpmännen har mycket stort inflytande och det finns många nidbilder som visar en kung Reginald vars fickor fylls av handlarna. Det är starka motsättningar mellan den gamla adeln, de rika handlarna och den nyinsatta adel som är högmonarkin trogen.
Adeln är uppdelad i tre skikt: högadel, lågadel och handelshus. Högadeln (hertigar, grevar och baroner) äger och förvaltar land och styr över folk. Lågadeln, som inte äger mark, lyder under högadeln och ansvarar för byar eller gods. Handelshusen äger företag, har anställda hantverkare och ansvarar för dem, men har inga egna soldater.
Handelshusen, eller “ny-adeln”, uppkom för nästan 200 år sedan, i samband med maktskiftet efter kriget där den nya monarken ville minska den gamla adelns inflytande genom att skaffa sig allierade inom borgarskiktet. Tidigare hade enbart adel fått äga och driva handelshus men när Katarina Orre fick makten beslutade hon, per kungligt dekret, att det skulle vara fritt att bedriva handel utan att styras av ett adelshus. Alla “borgare” får bedriva handel men bara de som lyckats bäst och blir rikast får privilegiet att räknas som handelshus. Handelshusen är erkända av monarken som jämställda med högadeln och har en mängd privilegier när det gäller import och export av varor och får en representant i “rådet” som alla högadelsätter. Många inom den gamla adeln ser inte handelshusen som “riktig” adel och splittringar finns.
Vagnsmark består av två hertigdömen: ett norr och ett söder om floden Silvan.
Dörjaslätten (söder om Silvan) styrs av Hertiginnan Beatrice Fowl och hennes maka Petronille. Det är en region med varierad natur – skogar, träsk, slätter och berg. Beatrice ser Astaria den Heliga som en förebild och strävar mot matriarkala ideal. Kornskogen stödjer högmonarkin.
Kornskogen (norr om Silvan) styrs av Hertig Albrecht Koerner och hans fru Elizabeth. Denna sida stöder den gamla monarkin och önskar återgå till tidigare traditioner. Här finns också det äldsta adelsägda handelshuset.
Geografi
Vagnsmarks natur och områden präglas av ett maritimt och milt klimat, tack vare kusten som angränsar Spegelhavets saltstänkta vatten är vintrarna sällan hårda och kalla. Naturen är mycket varierad, i hela lydriket finns både skog, klippor och lite bergiga områden i norra delen, öppna vidsträckta och böljande slätter väl lämpad terräng för vagnarna, glimrande och porlande bäckar och floder som mynnar ut i både Digraträsket och Silvan. Vagnsmarks kulturella och ekonomiska centrum är staden Korngårda samt de jordbrukssamhällen som finns därikring. Jordbruket är gott men floden Silvan för inte med sig bördiga jordar, som andra floder i Dynastarias rike. Detta på grund av att det mesta fastnar i marsklandet Digraträsk.
Digraträsk: större myllrande våtmarker, rikt på fauna i form av buskar, svajande hängbjörkar, lavar, och mängder med små djur som sköldpaddor, ödlor och grodor samt vadarfåglar.
Vagnsmark angränsar tre andra lydriken, Runmark, Hornmark och Triftmark.
Längs med Vagnsmarks slätter finns det resta milstenar för markera ut olika familjers betesdomäner. Otaliga konflikter kämpas över dessa obelisker men sedan högkungadömet uppstod har dessa övergått till direkta bus mellan nejdernas ungdomar.
Viktiga platser
Vagnsmarks befolkning är arbetsam, händig och social, med en tydlig hierarki där lojalitet är viktigt, både gentemot överordnade, underordnade och allierade. Detta gäller oavsett om den överordnade är ett handelshus eller en adelsätt. En greve ansvarar för alla på sitt område, inklusive deras välfärd, medan godsägare ser till att arbetarna på godset har mat, bostad och kläder. Ett handelshus har i gengäld ansvar att se till sina arbetares välfärd gentemot deras lojalitet. Denna utopi är dock inte sann för alla. I städerna dominerar medelklass och handelshus, medan landsbygden består av både adel och bönder.
Vagnsmark är militärt starkt på eget territorium, där varje adelshus har egna krigare som samlas under sin greve, hertig eller monark vid behov. Eftersom adelshusen är utspridda finns alltid beskydd, även om det kan ta tid att samla styrkor inför större hot.
Styrka: Vagnsmark använder krigsvagnar, både lätta tvåhjuliga vagnar för bågskytte eller fotsoldater som hoppar av för närstrid, samt tyngre fyrhjuliga vagnar med skydd och bågskyttar. De kan användas både för snabb offensiv och för att bilda tillfälliga försvarsverk.
Svaghet: Runmark, som också använder vagnar, är bättre på häst och kan därför utmanövrera Vagnsmarks krigare.
När Astaria för drygt 200 år sedan landsteg i Triftmark reagerade Kornskogen snabbt och sände en frivillig styrka för att hjälpa grannlandet, men det räckte inte för att rädda Triftmark. När Astarias trupper sedan angrep Vagnsmark, var den norra delen redan försvagad.
Kungen bad om hjälp från Rungårda (nu Runmark), men fick tveksamma svar. När Astarias trupper rörde sig mot huvudstaden beordrades en evakuering, och Vagnsmarks trupper kämpade länge, men erkände slutligen nederlag när Rungårda angrep istället för att hjälpa.
Kornhamn föll och därmed var Vagnsmark besegrat. För att statuera exempel lät Astaria avrätta hela den gamla kungafamiljen, men det finns envisa rykten som säger att en gren av den gamla kungaätten fortfarande lever och många av de gamla adelsätterna konspirerar om att återinsätta någon av ätten Edelgard på tronen i förhoppning att minska handelshusens och borgarnas inflytande och återinföra den gamla ordningen.
Utöver de ceremonier som genomförs i tron till Serratura finns det en sedvänja som är exklusiv till Vagnsmark; en segeltävling.
Dörja-seglet: Varje sommar genomförs en seglats mellan de bästa sjöfararna tre från Kornskogens hertigdöme och tre från Dörjaslättens hertigdöme. De seglar från Kornhamn- till Vindkusten, och seglar runt udden, för att sedan vända tillbaka. Försten tillbaks vinner seglingen och det förlorande hertigdömet måste därefter bjuda in till festligheter. Även vagnstävlingar av olika former är vanliga i Vagnsmark.
Vagnsmarks största religion är Serratura, framförallt tre av de sex gudomarna:
Visst ont blod mellan Runmark och Vagnsmark eftersom Runmark inte hjälpte dem i kriget, samt gammal rivalitet- hästen eller vagnen, vilket är viktigast?. Däremot är relationen komplicerad, historiskt hade de tidigare ett positivt avtal och förtroende till varandra, men efter sveket under kriget blev det ett sår som inte verkar läka helt. Dock för de fortfarande handel sinsemellan, så som vagnar, hästar och råhudar. God relation till Triftmark. Landet har officiellt en mycket god relation med Spirmark men under ytan sjuder missnöje och splittring.
Copyright © All Rights Reserved