Eldsundsvik

Slaget vid Eldsundsvik

"Havet kokade av eld och blod när alvernas smidiga skepp mötte Spirmarks krigsmaskiner. Himmel och hav fylldes av vrålande krigare, pilar och brinnande vrak."

Sammanfattning

Slaget vid Eldsundsvik år 210 ED


Människorna beslutade att anfalla skogsalvernas främsta handelsstad Pelóri för sjöfart, i bukten ovanför Rotmarks nordligaste punkt. Det blev ett blodigt sjöslag med krigsmaskiner och alkemiska stridsmedel. 


Trots att alverna har segrat är det en dyrköpt seger.

  • Nästan hälften av deras skepp har sänkts eller skadats.
  • Bågskyttarna på klipporna räddade striden, men deras förluster var också stora – många klättrade ner för att hjälpa i närstriden och stupade där.
  • Iyrandar sörjer sina fallna krigare och inser att alvernas makt över haven inte längre är obestridd.
  • Den största förlusten blev högalvernas kronprins, Voronwës, död.

På människornas sida är förlusten bitter.

  • Admiral Häger har skadats och måste återvända till Spirmark.
  • Tempelriddarna från Ryn har förrått honom, och hans förtroende för sjörövare kommer aldrig att bli detsamma igen.


Plats

Eldsundsvik – en bred havsbukt vid skogsalvsrikets östra kust, där den mäktiga floden Narduine möter havet. En nyckelposition för sjöfart och handel för skogsalverna.


Parter

Alvernas Flotta (Pelóri & Noldo)

  • Iyrandar Fenstina, av Huset Samno – elitbågskyttar stationerade på kustklipporna.

  • Voronwë – kronprins, ledare för högalvernas flotta.

  • Flottans styrka: Eleganta, snabba skepp.

Människornas Allians (Spirmarks krigsfartyg & Ryns riddare)

  • Admiral William Häger – ledare för människorna, vill ta kontroll över viken.

  • Kapten Karadorn (Ryn) – leder en flotta av tempelriddare och kapare.

Flottans styrka: Stora, bepansrade krigsfartyg med jättelika ballistor, tunga rammar och soldater rustade för närstrid, samt lätta kaparskepp.


1. Förberedelser – Oväntade allianser och strategier

Alverna är medvetna om att Spirmark har samlat en flotta för en motattack mot skogsalvernas främsta handelsstad, Pelóri, och har kallat på hjälp från högalverna. Hjälpen kommer i form av lätta flodbåtar som normalt används för att frakta folk och varor längs Narduine.

När Iyrandar, ledare för Pelóris mest framstående hantverkshus, får nyheten om att Spirmarks amiral har rekryterat tempelriddarna från Ryn, inser han att striden kommer att bli långt svårare än väntat.


William Häger planerar att använda krigsmaskiner – massiva ballistor monterade på skeppen – för att slita sönder alvernas segel och skrov på avstånd. Han räknar med att tempelriddarnas snabba kaparskepp ska ge honom övertaget i kaoset.


Iyrandar svarar med att stationera bågskyttar längs klipporna, där de kan regna pilar över fienden. Han planerar också att dra människorna längre in i viken, där han kan använda strömmen från Narduinefloden till sin fördel. Högalvernas krigare placeras både på stranden och på skogsalvernas smidiga kustskepp. Bud sänds även till havsalverna (eftersom Pelóri är en av deras främsta handelsorter mot alvrikena), men inget svar hinner fram innan människornas skepp seglar in i viken.

2. Stridens inledning – och krigsmaskinernas skräck

När människornas flotta seglar in i Eldsundsvik anfaller kaparna först – snabbt och brutalt. Tempelriddarnas lätta fartyg sveper runt alvernas sidor och kastar brandbomber med tjära och eld. De försöker borda alvernas skepp med rep och krokar, där deras kompetenta närstridskrigare metodiskt skär sig genom besättningarna. Iyrandar ser faran och beordrar hastig reträtt inåt viken, men då träder människornas krigsmaskiner in i striden.


Admiral Hägers harpunkatapulter börjar skjuta massiva järnharpuner, kopplade till kedjor, mot alvernas skepp. När de träffar alvernas smäckra fartyg sliter kedjorna sönder masterna och fäller seglen i havet, vilket hindrar flera skepp från att fly. De skepp som träffas av de tyngsta harpunerna dras ner i djupet när människornas starkare fartyg drar tillbaka. Ett av Iyrandars flaggskepp, Stjärnseglet, genomborras av en harpun och slits sönder – halva besättningen drunknar innan de hinner räddas.


3. Vändpunkten – Alvernas bågskyttar ingriper

Admiral Häger ser att hans krigsmaskiner fungerar och beordrar full framryckning – men då händer något han inte räknat med:

  • Från de höga klipporna vid kusten börjar Oira Taurës bågskyttar regna död över människorna. Deras pilar når längre än väntat, och de lömska underströmmarna för skeppen betydligt närmare kusten än beräknat.

  • Tusentals alviska pilar sätter eld på kaparskeppen, och flera blir brinnande dödsfällor. Det är bara tempelriddarnas hårda disciplin som gör att de kvarvarande skeppen lyckas samlas utom räckhåll. Samtidigt flyttar alvernas skepp sig snabbt ut ur människornas eldkraftsområde.


4. Kaos och blodbad – Närstrid på däck

Människornas skepp är nu för djupt inne i viken, och prins Voronwë ser sin chans. De alviska skeppen svänger tillbaka och krockar med människornas flotta från sidorna – striden övergår i närstrid på däck.  En plötslig explosion hörs och viken fylls med en tät alkemisk rök. Det verkar som om ett av kaparfartygen som fattat eld bar på en märklig last. Även om explosionen drar med sig ett par av människornas skepp, är röken inte till gagn för någon sida utan bidrar mest till kaoset. Det verkar dock som om Admiral Häger har siktat in sig på att röja prins Voronwë ur vägen. Prinsens skepp blir snart centrum för tumultet. När röken till slut skingras ligger högalvernas kronprins badande i sitt eget blod på däck. Runt honom ligger hans vakter – och drivor av döda människor. Många alviska skalder har besjungit prins Voronwës sista strid.


Trots att alvernas stridsmoral inte dämpas av prinsens död – snarare tvärtom – är deras trupper till synes hopplöst decimerade.
Då sker det avgörande: Ett nytt skepp dyker upp vid horisonten. Det är havsalverna som kommer till undsättning. Senare visar det sig att de i själva verket följt efter tempelriddarna från Ryn och först i efterhand fått skogsalvernas rop på hjälp. 


Havsalverna attackerar människoskeppen med sina egna stridsmaskiner. Kapten Karadorn ser sina ärkefiender och skiftar fokus till detta nya hot.
Människornas högra flank kollapsar när tempelriddarnas skepp svänger bort från striden för att möta havsalverna. 
Admiral Häger beordrar reträtt, och hans återstående skepp seglar snabbt bort från det som idag benämns som Eldsundsvik, medan brinnande vrak och drunknande krigare fyller havet bakom dem.


5. Efterspel – En dyrköpt seger

Trots att alverna har segrat är det en dyrköpt seger.

  • Nästan hälften av deras skepp har sänkts eller skadats.
  • Bågskyttarna på klipporna räddade striden, men deras förluster var också stora – många klättrade ner för att hjälpa i närstriden och stupade där.
  • Iyrandar sörjer sina fallna krigare och inser att alvernas makt över haven inte längre är obestridd.
    Den största förlusten blev kronprins Voronwës död.


På människornas sida är förlusten bitter.

  • Admiral Häger har skadats och måste återvända till Spirmark.
  • Tempelriddarna från Ryn har förrått honom, och hans förtroende för sjörövare kommer aldrig att bli detsamma igen.